Julafton spenderades som alla andra julaftnar, här hemma i söderfors med hela släkten. Har sådana blandade känslor över julen i år. Jag ÄLSKAR julen och allt som har med den att göra. Men samtidigt känner jag mig så ledsen i år, det är något som fattas och det gör ju så ont! Trots det är jag jättenöjd med min julafton. Hade det jättetrevligt och är supernöjd med mina fina julklappar! Fick massor av träningskläder så nu finns det inga ursäkter längre!

Och idag är det min fina lillebrors födelsedag. Har redan avklarat fika nummer 1, och mer blir det! Och i och med att det är Emils födelsedag idag så betyder det att det är en vecka kvar till min födelsedag. Underbaaaart. Men först är det nyår och jag har ingen aning om vad jag ska göra som vanligt. Haha, att det alltid ska vara så himla oklart! 

GRATTIS EMIL! ♥

 Jullovet har börjat mer eller mindre bra. Hela fredagen städade jag som en galning och jag hann även med att träna en snabbis också. I lördags stog jag på ica med Söderfors Fotboll hela morgonen, förmiddagen och en bit in efter tolv och sålde julgranar -ISKALLT. Stack hem en snabbis efter det och käkade, sedan var jag världens underbaraste dotter som traskade iväg till pappas bandymatch i kylan -ÄNNU MERA ISKALLT. Men jag överlevde och Söderfors levererade vinst. Efter matchen hoppade jag in i duschen en snabbis och sedan bar det iväg till tierp på trevligheter med underbara vänner. Tack fina ni för kvällen!

Idag har jag spenderat hela dagen i stan tillsammans med min moster. Vi hann prata om allt mellan himmel och jord, och samtidigt fick jag lite fint med mig hem till garderoben. Jag hann också köpa dom sista julklapparna vilket känns riktigt skönt att ha avklarat.

 

Imorgon kommer filurerna på bilden åvan +Anton hem till mig. Julbak och myskväll står på schemat! Hade även tänkt hinna med att träna en snabbis innan dom kommer, men vi får se hur det blir med det. Om jag ens orkar. Nattinatti

 

Annars då? Jag jobbar på så gott jag kan och har världens finaste och bästaste vänner omkring mig som alltid ställer upp. VÄRLDSBÄST. Vet ärligt inte vad jag skulle vara utan dom just nu. Tack för att ni är bäst och för att ni gör mitt liv till något bättre. Ni är guuuuuld!

Folk säger att saker och ting blir bättre med tiden, men jag vet att det är så fel det bara kan bli. Saker blir inte bättre med tiden, faktum är att det bara gör ondare och ondare för varje dag som går och tillslut lär du dig bara handskas med smärtan du bär på. Du lär dig leva med den, varje dag. Du lär dig gömma tårarna bakom ett leende fast du egentligen bara vill gråta mer. Och tillslut lurar du dig själv. Du tror att du är lycklig fast du egentligen inte är det. För innerst inne gör det bara så jävla ont och du har inte en aning om hur du ska få det att sluta. 

Så nej. Tiden läker inga sår, den lär dig bara att leva med smärtan. 

 

Vill du däremot en dag vakna upp lycklig så måste du räkna med att arbeta stenhårt för det. Det är inget som kommer med tiden, det är något du själv måste bearbeta. Det är något som bara DU kan fixa. Du måste tro på dig själv, även fast det inte alltid går, och framför allt så får du aldrig ge upp. ALDRIG. Och även fast det känns som om hela världen rasar samman så kommer det bli bra. Kanske inte idag, och säkert inte heller imorgon. Men den dagen du vaknar upp lycklig igen, så kommer du veta att du inte var den som gav upp. Du kämpade. Och du lyckades. 

Problemet är bara att jag börjar ge upp. Jag vet inte om jag orkar vara den som bryr sig så länge till.